.

Tänk vad många trevliga människor man hinner träffa. Tänk vad många fina personer man tappar kontakten med. Tänk vilka få vänner du råkar träffa på gatan och återupptar kontakten med.

Kanske är det mitt eget fel. Kanske har jag varit lat, självisk, otrevlig eller missförstådd. Men det finns så otroligt många människor jag saknar från förr, från den tiden då det inte fanns några bekymmer. För varje person som försvunnit har jag fått ett nytt bekymmer att grubbla på. Jag saknar många, de är inte särskilt långt bort.  Ibland har jag sett vissa gå förbi mig, men tänkt att första gången vi möts på x antal år måste jag vara på riktigt bra humör, tänkt att jag får en till chans. Men så är det ju inte.

Kanske för att det är måndag. Kanske för att jag är hemma istället för i skolan. Men jag saknar er alla väldigt mycket. Vi kommer aldrig ses igen.