.

Jag gillar lov. Äntligen får man bestämma vad man ska göra under dagarna. Imorrn så drar bandet till Dunshammar. Har nu hunnit skruva isär trummorna någorlunda och ska väl börja packa.

Blev väldigt tråkig sist jag snackade med Fanny om Dunshammar. Eller jag hade kul!

R: Asså, heter det Dunshamra?
F: Nej, Dunshammar heter det.
R:Haha, menar du att jag ska spela trummor i DUNS-HAMMAR? Låter det inte tillräckligt mycket där eller? Höhöhöh...
F:Eeheehee... Vi kommer nog låta mer än det någonsin gjort där!

m-Quiero dormir abrazados besos
a- Y yo!,pero no puedo viajar a estocolmo:-( besito.....!miss you
m- :) I know and está triste:(y no puedo viajar a copenhagen:( besos

(klaga inte på spanskan ,jag var trött,eller ngt) så är det över eller?

Har blivit lite halvt jättekär i Hives nya platta. Hörlurarna ropar efter mig hela tiden, öronen verkligen vill höra mer. 4 december, någon?

Jag förstår inte varför jag skriver sådana ointressanta ytliga inlägg, för jag är bara delvis en sån person. Det enda jag tänker på är inte plugget och killar i Köpenhamn fast ibland känns det så...

Jag sitter här vid datorn och försöker plugga samtidigt som jag håller på och msn:ar vilket är onödigt och fan så osmart. I alla fall (som Erik skulle säga) så kollade jag runt på lite bloggar och en skrev att vi alla borde ha en trubadur, vilket jag tycker var en bra idé. Det inlägget fick mig att tänka på hur fantastiskt det var i Rom. På Piazza Navona. puss

Tidig söndagskväll på msn, jag är förkyld och Marika är upptagen med att inte plugga. Vi försöker vara high on life.

| Raffi | säger:

vi kan göra vågen genom cyberrymden..?

Marika säger:

haha hur då?

| Raffi | säger:

du vet väl hur man gör vågen? då när jag börjar så får du gissa när det är din tur att flänga runt med armarna och ställa dig upp.. REDO?

Marika säger:

okej

| Raffi | säger:

1

Marika säger:

säg start

| Raffi | säger:

2

| Raffi | säger:

3!!

Marika säger:

hahah

Marika säger:

galning

| Raffi | säger:

sorry, febern stiger nog nu... då blir jag en flummig sjukling

Marika säger:

haha soft inte mig emot

| Raffi | säger:

AIR FIVE!!

Jag har väldigt mycket att göra, men gör jag det?
noooo och varför gör jag det inte då?
för att jag är lat och lider av skärmbeteende
Lyssnar på Orup. Hans skiva : Flickor Förr & Nu
Nostalgi...

Ja mitt humör går verkiligen upp och ner väldigt snabbt. Så det som skapade glädje idag var provning av gamla kläder som inte kännts helt rätt men ändå är jättefina. Jag tänkte att jag kunde försöka matcha dem på lite nya sätt och olalaaa hitills har det gått bra. Musik kan ju verkligen förändra ens humör också!
Test av Little Dragon är underbar, den kan jag verkligen rekommendera. Puss

Jag kunde inte sova. Jag var uppe för länge och sen när jag till slut la mig i sängen så surrade tankarna i huvudet. Vaknade av ett sms när jag väl somnat och av ett annat lite senare (det andra var iofs mitt fel, för att jag skickat ett lite tidigare för att jag inte kunde sova om jag inte visste vad en sak betydde). Deppig över att jag inte träffat någon hyfsat söt och intressant kille som inte är 27 år och bor långt borta så låg jag och vred mig i sängen. Pepsi trodde att allt vridande och vändande var en lek,så hon bhoppade upp i sängen och lekte med mina fötter ovanför täcket.

Kände imorse att jag inte pallade gå till skolan, att det skulle vara skönare att vara hemma, men så fel jag hade. Det känns bara värre på ett sätt, som om att jag är misslyckad och det känns ju inget vidare. Samtidigt hade jag nog inte orkat gå dit, eller kanske...Aja måste ändå förbi och hämta mina träningskläder sen. För jag och Jojjo ska få reda på hur alla maskiner på gymmet fungerar.

Fann den här snyggingen på face hunter

Beroende på att den som skickade sms:et inte är så bra på engelska så finns det två möjligheter till vad ett ord,/mening betydde. Okej jag gillar honom men ,hmmmm.

Varför kan jag inte träffa ngn normal kille? Känns som om bara fula, gamla eller konstiga gillar mig,wieee liksom

Tänk vad många trevliga människor man hinner träffa. Tänk vad många fina personer man tappar kontakten med. Tänk vilka få vänner du råkar träffa på gatan och återupptar kontakten med.

Kanske är det mitt eget fel. Kanske har jag varit lat, självisk, otrevlig eller missförstådd. Men det finns så otroligt många människor jag saknar från förr, från den tiden då det inte fanns några bekymmer. För varje person som försvunnit har jag fått ett nytt bekymmer att grubbla på. Jag saknar många, de är inte särskilt långt bort.  Ibland har jag sett vissa gå förbi mig, men tänkt att första gången vi möts på x antal år måste jag vara på riktigt bra humör, tänkt att jag får en till chans. Men så är det ju inte.

Kanske för att det är måndag. Kanske för att jag är hemma istället för i skolan. Men jag saknar er alla väldigt mycket. Vi kommer aldrig ses igen.

Fan nu är den chansen borta, eller jag vet inte. Inte borta vi kanske träffas om jag åker till Barcelona, jag tänkte ju inte precis ha värsta seriösa relationen med honom.Tänk han tänkte betala min resa och så kunde jag bo hos honom, men det går ju inte! Första tanken var shit han är desperat men sen så fan vad gulligt, eller inte.....

En normal relation är något jag vill ha just nu...

Hur är läget? Vad har hänt senaste tiden?

Eftersom jag är en lat person och skolan och hösten har kommit så bloggar jag inte så mkt.

Tänker göra små listor istället.

Hösten
bra: de olika färgerna på löven. Den där mysiga känslan som letar sig in i min kalla själ vissa sällsynta dagar.Promenader med musik i öronen, man dröjer sig kvar vill inte komma hem,bara vara ute och gå och gå och inte komma någonstans för då slipper man allt.

Dåligt: börjat bli kallt. För några dagar sedan blev jag lite arg och sa till Raffi som var med att jag inte tänker gå med på att de blir kallt, ehh hur ska jag kunna ändra på det? Köra bil och sådant men jag vill ju inte förstöra miljön. Deppigheten som kommer då allt känns meningslöst.

Skolan
Bra: Afrika projektet är intressant, samhällskunskapen likaså. Att träffa folket.
Dåligt: skolbyggnaden, längtar så till den 21 januari! Att jag inte pallar plugga och göra läxor, att engelskan är tråkig! Att man inte kan höra varandra i matsalen och att maten är äcklig samt att det goda som tex frukt och bröd alltid tar slut väldigt snabbt.

Saker som hänt
Jag har glidigt fram på mina coola stickade "strumpor" i skolan, vilket 3:orna verkade tycka var konstigt.

Att Brad Pitt-killen skrattade när jag tappade min miniräknare.

Att Kristina skrek när dörren öppnades.

Massa prat från Alex sida om att Zagros är näcken och att han skulle sitta och spela ukulele för mig,hahah galetgalet.

Samt att Zagros tror att jag njuter av tanken på honom som näcken och att jag enligt honom är sexuellt frustrerad, wierd weird.

Att Alex satt hela experttiden och snackade om att det var ngt mellan mig å Zagros ,haha så komiskt. att alla i expertgruppen började prata om det,haha väldigt komiskt.

Att första expertgruppen var blä.

Att Ruben, Simon och Alexis verkar schyssta.

Att en viss kille/man vid namn A..... erbjudit sig att betala resan.

Att jag vill ha ett normalt förhållande

Att jag känner för en dejt,haha vad töntigt det lät.

Misshandeln på kungsholmen som dödade Riccardo som gått i min skola, vilket gjorde mig arg, ledsen och förvirrad, vilket måste varit ofattbart hemskt för dem som kände honom. Fick mig att tänka på att livet kan ta slut snart och på vilka hemskheter folk kan göra.

Att jag köpt ett träningskort på Friskis för mucho dinero som bara räcker till nån gång i december, inte smart.

Köpt mysiga träningskläder

Fått sämre hy

Känt att jag inte hinner med ngt viktigt.

Kommit på vad det ska stå på en tröja som jag kanske ska trycka ngn gång.

Haft kroatienträff . Vi kollade på en av filmerna och då upptäckte jag hur ful jag var och att jag nästa resa inte ska gå runt i bh och shorts hela tiden utan ha lite kläder på mig.Nostalgi, jag längtar tillbaka! Vi lästa också i marsmallow-boken (ojoj vilka minnen) och lyssnade på sonjagon och drack ginen som vi köpt i Makarska.

Fixat mitt rum, snart är det helt klart(om det någonsin kan bli det)

Efter Rom-resan eller rättare sagt under Rom-resan väcktes en dröm om att skita i allt och bara flytta till Rom. God mat , gott kaffe som inte gör att man får ont i magen. Snygga killar och vackra byggnader överallt.Piazza Navona är en av mina favoritplatser. Den coola och väldigt duktiga gitarristen och kvinnan som spelade helt underbart på sin flöjt, åhh det var så fint!

Köpt en affisch på Al Pacino

köpt en kalender med italienska filmomslag.

Kollat på Manhattan med Totten( observera med engelsk textning!)

Känt att jag ville bo i New York och va lite mer som Woody Allen, fast inte så pervers,haha

Läst Lucinda , mkt bra!

Börjat läsa Moment 22, underhållande!

Varit på manifestationen. Det var mkt folk vilket kändes bra och Anton skötte sig bra, vilken kille alltså! De andra som talade påverkade mig inte och det kändes mest som tomma ord. Det började även hagla.Gud det är så tragiskt...

Suttit alldeles för mkt vid datorn!

God natt eller god morgon eller ett enkelt hej!

Vi var inte riktigt helt med på noterna innan gympalektionen igår. Glada naturare försökte förklara basketdansen: "Asså, man ska typ bli ett med bollen, tror jag, typ...". Vi laddade, lagom peppade, med bullar och hallonsoda i kafeterian. Inledningsvis hade vi teori om stresshantering. Alla blev då ännu mer stressade då vi kom på allt vi hade att stressa över så vi fick då gå ned till gympasalen för avstressning, basketdansen. Vår lilla småländska gympalärare blev förvandlad till en liten gangsta som hoppade runt och ville få oss att känna rytmen samtidigt som vi skulle studsa och kramas med en basketboll. Mycket märkligt. Men äntligen kom mina kunskaper från ett års basketspelande och en termins streetdance till användning. Jag har inte skrattat så mycket åt mig själv och alla andra på länge. Det roligaste var nog när vår lärare ville att vi skulle först ställa oss mot en vägg och i inledningen av låten gå in lite kaxigt mot planen. Sedan väljer hon självklart ut mig av alla 60 och säger "Rafaela, HIGH FIVE!". Smack, smärta och gapflabb.

Jag förstår verkligen inte. Jag förstår inte hur ni tänkte. Tänkte ni överhuvudtaget?

Nu har jag blvivt sådär måttligt dum i huvudet igen. I veckan hände något förskräckligt, mitt SL-kort försvann. Letade överallt, fick springa tillbaka till gympasalen och leta, gå till klassfacket och kolla ifall det låg där men det gick bara inte att hitta. Luspank som jag var fick jag låna pengar av Kattis för att ta mig hem. Sedan fick jag förklara allt för mamma som sammanfattar det hela med "Shit happens...". Fick då dra till SL-center och köpa ett nytt kort.
Nästa dag kommer jag till skolan för att se en ettrig gul post-it lapp på mitt skåp. "Rafaela, ditt SL-kort finns att hämta i vaktmästeriet". Great.

Igår var jag, Maria och Justina hemma hos Micaela. Vi pluggade, hoppade runt till gammal musik och åt massa goda prylar. Plockade fram min iPod för jag tänkte koppla in den men vi märkte då att Micaela inte hade någon sladd till den. Självklart glömmer jag min iPod där. Jag saknar den. Känns som att jag inte har mina förlängda örsnibbar med mig längre. Jag har varit skiljd från den i 11 timmar. Ångest. 

Känslan av att allt är meningslöst. Känslan av allt allt går utför.