.

Kom på igår när jag skulle gå och lägga mig att det var väldigt länge sen jag skrev ner något i någon av mina rosa block. Att dem är rosa är bara en tillfällighet (nu kom jag ifrån det jag egentligen skulle skriva om,as usual) Jag har tänkt på det där med att bedöma vad som är bra dikter och inte. Jag kan inte bedöma det jag själv skriver för det har en personlig charm och betyder något speciellt för mig. Jag har inte skrivit på länge och började bläddra i mina rosa block. Jag blir alltid sentimental och fylld av känslor när jag tittar i dem, det känns som att där står det som är viktigt, delar av mig. Det är kanske inte bra skrivet men det är mina tankar,jag har skrivit det.

En gammal dikt som jag tror Tove gjort gensvar på

Jag ryser
sätter på en CD(störigt borde kanske va ipoden haha,men den är gammal och jag tyckte väl CD va bättre..lalala)
Sätter i hörlurarna
det knastrar
låten börjar 
jag blundar 
Sjunger med inne i huvudet
Där min röst är klar och vacker
Precis som den ska vara
En tår faller
en till
Jag smakar på en
den smakar inte salt
som tårar ska
den smakar som ångesten jag känner
Som gör att mitt hjärta
bankar snabbt snabbt
som gör att jag vill skrika högt
och springa långt härifrån
få ut alla känslor och bli tom
små väggar håller kaoset av känslor
kvar inne i mig
Det enda som sipprar ut är tårarna
som smakar ångest
Tänk när väggarna tillslut rasar

Trycket är högt
väggarna skakar
de faller
och ut kommer alla känslor
jag skriker
slår
sen blir jag tyst
de blixtrande känslorna
slutar skicka
ljussken av ångest och vanmakt
kvar är likgiltigheten
Den tomma bilcken
slutet.

Marika
nä nu är det dags att jag börjar skriva ngt nytt istället ciao ciao